Two years of sorrow. My angel, my love, my Caroline! R.I.P 2008-06-21/22










My heart aches when i think i have realized what really have happened - But i never will!
I feel sorry for our loss.
I feel sorry that you never got to live your dream
- that you never got to be a mother - im sure you would've been the best, no doubt about it.
- that we never got to build a family, a home, a life together.
I'm sorry that your mother have lost her daughter, and your sister her sister and best friend.
I'm sorry that I have lost you, my love, my soulmate.
I'm sorry for all our friends and family that have lost you.

In the depth of my heart, i truely hope and wish that you are by my side till we'll meet again.
- that you help me go through this sadness and grief.
For me, you are the one, my angel, my love, my Caroline!
I will always miss you and always love you, no matter what.

I love you!




There will be many times we will think of you
and many times we will cry

If love alone could have saved you
you never would have died

A heart of gold stopped beating
two beautiful eyes closed to rest

God broke our hearts to prove
he only takes the best



"Vila i frid, gumman!"

jakt/fiske och BULLRIDE! 31 maj - 8 juni

Vi har hunnit med en del under tiden vi varit här. Som nämnt tidigare så blev det rodeo - för robins del. Han red på 2st olika bulls och vi filmade det hela. Såg riktigt kul ut, men ack va farligt. Efter 2 rid så blev det ganska mörkt och vi avslutade för dagen. Resten av denna vecka har vi spenderat mesta tiden på att vara ut i naturen och fiskat och jagat. Det vi jagat eller försökt att jaga är det mesta som kom i vår väg antar jag. Inte för vi sköt vilt omkring oss eller så.. men vi hade önskemål om att hitta på en vattenbuffel, krokodil eller vildsvin. Vi har tagit med fiskespöet ut 4-5 dagar och inte fått en enda barramundi, helt otroligt. Folk säger att vill ni fånga en barra så ska ni göra det i big river. Antar att eftersom det inte hänt under tiden vi varit här så kommer vi nog aldrig fånga en. Men fan ta den som ger sig eller va säger man.

Dagen efter drog vi ut till roper bar som ligger några bil bort. Där träffade vi på några aboriginer med militärer som precis fångat en barramundi. Vi vadade ut efter den gjutna plattan som går över till andra sidan 100 meter bort och börjar kasta. Ett par bilar åker förbi där vi står innan en polisbil från andra sidan kommer och frågar robin ifall vi vet om att det finns krokodiler där (ser vi så turistiga ut eller hade dom precis sett en? Gissar på det första) Står och kastar ett par kast till innan vi bestämmer oss för att byta drag. På vägen tillbaka går en militär ut till stället där vi stått, kastar 2 max 3 kast och drar upp en fin barramundi.. Lite sur blev man allt!

På fyrhjulingen ut till fisket en annan dag därpå så såg vi 2 st dingos (vildhundar), som sedan sprang iväg så fort vi öppnade grinden bort mot fiskestället. Vi brydde oss inte så mycket mer om det utan drog och fiskade. Vi stog o fiskade vid strandkanten ett tag, sen vadade vi vidare ut mot små öar. Ganska pirrigt i magen när man vet att det finns krokodiler i vattnet, men det gick allt bra, sen hade vi ju våran lilla jakthund buster som är en klenis så lite säkra kände vi oss. Väl vid fisket hörde vi hundskall och en råmande ko, antog att dom hade tagit sig en ko/tjur/kalv eller vad det nu var. På vägen tillbaka åkte vi in där vi sett dom och viola där låg en död kalv. Väl hemma berättade vi det och vi fick börja ta med oss gevär ut på fisketurerna utifall vi såg något.

I slutet kombinerade vi jakten och fisket. Vi var ut och letade efter dingos, lyckades se en i närheten en annan dag men alldeles för långt bort för att skjutas. Vi har tagit med fint kött och haft som bete för att försöka skjuta en krokodil så vi kan göra oss halsband och boots av tänder och skinn. På båda ställerna vi haft ut så har vi sett spår efter krokodilernas fötter och att dom hasat sig ner i vattnet efter de tagit vårat byte. På sista stället där vi hade lagt ut bytet vart borta på någon timme medans vi var ute och tittade efter vildsvin. Med våran tur så hittade vi inga vildsvin heller, utan istället så körde vi fast bilen i träsket. Långt bort hemifrån så var man inte direkt sugen på att börja gå. Vi hittade en bush-jack bak på flaket och försökte komma på hur den fungerade, pumpade upp bilen, la under massa gamla trädgrenar och sen fick det bli fullgas tills bilen var på det torra.

Vi har matat krokodilerna ett par dagar, eftersom köttet som var menat att ätas av oss under helgen när vi var ensamma hade gått åt som bete, så hittade vi en liten skippy precis som planerat. Robin "fixade biffen" och fick kängurun att springa mot vattnet där vi matat en av krokodilerna. Slice n dice slängde ur inälvorna i vattet, som serverat på silverfat fick en rovfågel tag på dom sen packade vi ihop mot andra krokodilstället. Vi satt fast en fin bit känguru på våran dunk till flöte och kastade ut den, band fast repet i trädet och drog mot träsket för att leta vildsvin ännu en gång. Vi såg ett vildsvin som sprang iväg någon dag innan så vi bestämde oss för att stanna våran bil vid ett vattenhål strax innan där vi körde fast någon dag innan och sen ta varsitt gevär och gå så vi inte körde fast. Vi gick och pratade och hörde efter 200 meter att det var nånting större än en fågel som var i till vänster sida vid vattnet. Hörde ljud från höger sida och tittade dit, där satt vildsvinen i sitt område och grymtade. Sa till robin att vi hade ett helt gäng på höger sida och vi tog sikte.
Svårt att se svinen i det höga gräset blev vi tvingande till att stå och skjuta. 1 skott, 1 vildsvin, perfekt träff - headshot! "Fick han!" skrek jag o fattade först inte att jag hade lyckats, han bara rasade ihop på stället där jag sköt honom. Ljudet av skottet fick alla andra 8-10st att springa ifrån oss i det höga gräset och tyvärr så fick vi ingen mer. Denna gång hade vi våran bil och jagade med så vi fick möblera om lite. En död känguru i kylboxen sen en död gris i skuffen. Den ihoprullade madrassen slängde vi på taket och surrade fast med nåt litet snöre. Väl hemma lånade vi knivar, åkte iväg från huset en bit, hängde upp den i ett träd och började rensa och flå den, tillbaka till skjulet och hängde den på tork.

Efter vår jaktlycka så var det dags för rodeo igen, jag ville ju pröva innan vi drog härifrån vilket var dagen efter.
(Vi har bokat in bilen på service) Vi klädde om till cowboys, jeans och skjorta som vanligt, hatten på, sen gick vi ner mot yarden. Jag blev första man ut, hoppade på tjuren GANSKA nervös, tapp hjälpte mig o spänna fast handen i repet sen var det bara att hålla i sig när han öppnade grinden. Höll mig kvar 4-5 sekunder vilket är okej tycker jag. 8sekunder ska man sitta för att få ett godkänt åk på tävlingar. När jag flög av blev det en sorts akrobatisk volt och landande på skuldran, sen var det bara att springa tillbaka för att inte bli stångad.
Robin stod på tur och nu var det hans tur att bli fastspänd, jag hjälpte han och det blev lite för löst. Innan den rusade ut från gaten så stod den bara still och tittade på en hund åt fel håll, men när han väl sprang ut blev det action igen, yihaww!
Robin lyckades hålla i sig i 3 sekunder detta åk, det var inte hans bästa men han red iallafall!
Tapp hade radat upp 5 tjurar eller något sånt så han fråga om jag var redo igen men jag bad han rida först för att visa. Tyvärr så började mörkret komma in så filmen på hans tur blev inte så bra (lätt 8 sekunder innan han hoppade av självmant och landade på fötterna). Efter ha fått ont i röven och lite öm i handen som jag hållt i repet med bestämde jag mig för att rida en gång till. Jag gick till en tjur jag trodde såg snäll ut, men han va aggressiv som tusan när man väl stod bredvid och vi höll på att slänga repet runt han. Jag stog i flera minuter och fegade ur, frågade vad tapp trodde och han sa att tjuren va lugn igen haha. Efter många om och men så spände vi fast handen i repet, satt mig efter ett tag på ryggen och sen var det dags! Inte många sekunder, men jag flög av. Jag landade med högra foten i backen och hörde det small och inte var så skönt runt knäskålen. Kunde inte tänka så mycket mer på det för tjuren kom i språng mot mig och jag såg hans mördarblick och den stora skallen komma fort och närmre. Han stångade mig så jag flög ett par meter framåt sen hoppade han över mig som tur var!
Jävla läskigt och otäckt måste jag säga. Dom jagade iväg tjuren för att skydda mig och när jag ställer mig upp så viker sig benet åt ett håll det inte ska kunna vikas åt. Av chocken så kände jag ingen smärta mer än att jag halta lite lätt och det var otäckt att benet vek sig i sidled. Spyfärdig fick jag hjälp till en säker plats på andra sidan grinden och lägga mig ner för att hämta andan. Bultande smärta, stekhet och svettig fick jag en kall öl att kyla pannan med. Robin hämta fyrhjulingen och körde mig till huset. De ringde om råd hos doktorn och jag fick ligga på en madrass med is på knät för att återhämta mig. Efter någon timme kändes det mycket bättre när man ligger och sitter. Nu kan man kryssa av bullride/rode på sin bucket list!

Var till sjukhuset dagen efter och fick det uppkollat, fick åka ambulans dit, sen tog dom röntgen och börja slita i benet för att kolla så allt stod rätt till. Enligt doktorn så var det en fet sträckning i ligamentet som håller knät på plats och att jag ska få hoppa på styltor en vecka och sen besöka doktorn igen. Hoppas på att han har rätt och att det blir bra snart så man får ge sig på nya äventyr. Skönt är det inte, haft hög feber när jag försöker sova + att man är mörbultad i hela kroppen så man knappt kan vända sig och avslutligen illamående på det. Nu kan det bara bli bättre iallafall!


Höll nästan på att glömma en sak! Robin fick sig en liten spark på vaden men allt är okej! När vi var inne och jag låg på madrassen med is och shannon satt i telefonen med doktorn för att höra ifall knät kunde vara ur led så satt robin och tuggade så gott på sin steak-sandwich och pang så smäller det till i hans käke så den for ur led eller liknande. Tog robin ungefär 1 timme och avsluta mackan som annars skulle tagit några minuter.


Ha de gott alla vänner

Ciao!

Vattenmeloner och bilbyte, 14-30 maj

Olyckligtvis så blev det ingen kanottur som vi hade sett fram emot. När vi väl hade packat allt och åkt dit för att hyra kanot så var det fortfarande stängt. Vattnet var för högt och det fanns fortfarande 2 krokodiler i området, de sa att det skulle dröja en månad, ungefär till mitten av juni innan kanoter var tillåtna. Alternativet var att vandra längs lederna vilket vi inte ville. Innan vi skulle börja jobba så passade vi på att åka ner till mataranka för att få bilen kollad hos en mekaniker som lewis kände, han kunde inte göra så mycket men hällde i en special olja dom kallade för honey och tyckte att vi skulle åka till holden för att få den kopplad till en dator eller ifall någon hade hört det oljudet vi hade.

Efter helgen som inte bjöd på så mycket mer åkte vi 2 mil söder ut till stället där vi för några veckor sedan satte pumpafrön m.m. De sa att det inte hade så mycket jobb åt oss för tillfället men vi lyckades jobba ihop oss en slant. Första dagen när vi var på väg att plocka vattenmeloner så var dom inte riktigt klara, så de två första dagarna fick vi ägna oss åt att plöja åkrar och gödsla dom med varsin traktor och lite annat småjobb på sidan av. På onsdagen blev det att plocka vattenmeloner, jag läste lite i en bok som är skriven av phil o'brien som heter något i stil med "101 adventures that has taken me absolutely nowhere" att plocka vattenmeloner var det sämsta skitjobb han haft av ca 200 genom hans äventyr. Kan hålla med om att jobbet i sig va inte det roligaste eller mest ergonomiska åt ryggen. Robin och jag turades om att köra och stå på släpet för att plocka melonerna från transportbandet och lägga dom ner i behållarna. Det skulle göras försiktigt så de inte gick sönder... John o shaz gick bredvid och plockade melonerna från backen o slängde upp dom på transportbandet. Totalt var vi ut 3 dagar och gjorde detta. Tror melonerna vägde ca 8 kg och en behållare låg på ungefär 600kg.

På onsdag kväll lämnade vi in bilen som holden skulle gå igenom på torsdagen. De ringde upp på torsdagen när vi plockade meloner och gav oss domen, ett vevlager + kopplingen var kasst. Han sa att den kan hålla i 6 dagar eller 6 månader, gick inte att säga.. En reparation skulle gå loss på 5-7000 dollar, så det var ju jätteroligt att höra. Inte en chans i h-vete att vi ska betala dubbla priset än vad vi gett för bilen. Vi satt och funderade på hur vi skulle göra med allt och efter ett par timmars jobb på fredagmorgonen så åkte vi in för att kolla om vi kunde sälja den till skrothandlare, vi kunde ju iallafall få några tusen tillbaka och lägga på en annan bil. Vi åkte runt och tittade i stan efter såna men det slutade med att vi åkte till bilförsäljare för att se om de hade någon bil som skulle passa oss. Andra bilförsäljaren vi åkte till hade en toyota landcruiser 4wd från 70-talet med 50.000 mil på mätaren. Men en annan bil drog mer intresse, en mitsubish challanger 4wd -99 med 19.000 mil. Vi fråga om dom gjorde bytesaffärer och det gjorde dom. En första titt på våran bil (han gick ett varv runt den) så sa han att vi skulle få 2000 dollar i inbyte, så vi blev ju peppade på att göra en affär på det här stället eftersom vi visste att våran bil förr eller senare skulle skära ihop. Vi sa att vi skulle återkomma dagen efter för att bestämma oss men det blev inte så. Däremot prövade vi en 3e bil som var privatägd. Det var en toyota hilux surf 99 (stog det) vi läste på lite om bilen innan sen åkte vi dit för att få oss en provtur. Gubben som ägde bilen hade haft den till sin firma för att skjutsa sina anställda ut till ett jobb i närheten. Han hade ägt bilen i 4 månader bara. Det började med att robin som skulle köra skulle skjuta tillbaka stolen och det gick inte så bra så gubben fick börja skruva under sätet. Vi hade sett bilen innan vi ringde uppställd efter motorvägen och där såg vi massa olja mellan lådan och motorn, det hade han precis tvättat bort och sa att han inte visste något om nåt läckage. Ett däck var sneslitet och vi behövde en ny inställning fram. Han ville ha 10.000 dollar för den bilen...Hmm! Efter provåket kollade så småpratades det och sen kollade vi under huven, där sitter en skylt som säger att bilen är en årsmodell 93. En annan rolig sak är att enligt sidan på internet så tillverkades bara den surf modellen till år 96 så något skumt var det. Vi åkte hem och bestämde oss för att den var borta ur leken.

Vi hade disskuterat hur vi skulle sköta det och det var tidigt vi skulle åka in för att låta bilen stå på en parkering och bli kall igen, för ju varmare motorn var ju mer lät oljudet. Så på måndagsmorgonen åkte vi tillbaka till bilhandlaren för att kolla på bilarna igen och det blev en affär. Robin skötte snacket och fick ner mitsubishin till ett bra pris. Det bästa av allt är att vi fick några hundra dollar mer för våran bil än vad vi köpte den för i melbourne. Säljaren bad oss komma tillbaka om 4 timmar för att hämta bilen då dom skulle registerara den och balansera däcken åt oss. När vi åkte tillbaka så var det inte klart med registreringen för ingen inspektör hade tid eller var där så vi fick återkomma dagen efter.
Dagen efter åkte vi dit till 11 tiden och där stod den klar för att köras iväg. Det som återstod var betalningen och vi var väl lika nervösa ifall de inte ville göra någon mer affär ifall dom hade provkört våran bil som ingenting var helt på.
Det var första gången säljaren skulle ta betalt med kort för kortmaskinen hade kommit dit på fredagen första dagen vi var dit. Det betalades och vi drog hem med en ny bil nöjda som fan!!

Dagen efter fick vi ett samtal av lewisfamiljen, vi hade registrerat bilen på den adressen i mitt namn och polisen hade varit dit och letat efter "two swedish backpackers" hahaha. Det lugnande var att betalningen inte hade gått igenom för robin hade gett dom det australienska kortet där vi inte hade några pengar insatta... Om vi inte varit så ärliga (om vi bortser från bilbytet) så hade vi fått en riktigt billig bil! Det blev ordnat med betalningen och han var glad att vi var ärliga pojkar hur det än var.. så nu har vi en riktigt fin bil som förmodligen ska kunna ta oss fram dit vi vill. Slänger upp en bild på den någon gång snart!


Vi jobbade på och plockade meloner en sista gång den veckan, robin fick börja riva badrummet som vi skulle fixa i ordning och jag skulle lägga ut 39 plastrader med en av ägarna + traktor.. Tråkigaste skitjobbet som fanns iallafall, och det krånglade en hel del kan jag lova. Men klart och gjort så hann vi göra klart det + att riva badrummet. Det fanns tyvärr ingen tid att börja sätta dit nya skivor och kakla m.m för det skulle velas hur dom ville ha det, men det blev rivet innan vi hann lämna stället. Vi erbjöd oss att komma tillbaka om ca 14 dagar för att göra det klart nu när mannen i huset åkte på att göra allt jobb han egentligen inte hade tid med.. så det kändes ju lite dumt.

Nu sitter vi hoss tapps igen och ska försöka hinna med lite äventyr och ridskola. Den 14 juni ska vi ut till ett ställe på vägen mot queensland, till mrs lewis mamma. Där ska vi få vara med om riktig bush-mustering i det vilda och det ska bli riktigt kul och en riktig upplevelse sägs det. Så nu innan vi drar dit lär vi lära oss rida häst bättre så vi kan ta del i det riktiga cowboylivet. Sen ska vi allt försöka få jaga lite med tapp, typ vattenbuffel och vildsvin.. hoppas att det blir något utav det. Imorgon så ska vi jaga in en tjur sen ska tapps hjälpa oss att få testa rida Rodeo! Fränt!

Återkommer med nytt inlägg senare, ursäktar om det tar tid mellan inläggen och att det kan vara lång dryg läsning, men jag matar bara på när jag väl börjar skriva.. :)


Ha de bäst!

RSS 2.0