Vattenmeloner och bilbyte, 14-30 maj

Olyckligtvis så blev det ingen kanottur som vi hade sett fram emot. När vi väl hade packat allt och åkt dit för att hyra kanot så var det fortfarande stängt. Vattnet var för högt och det fanns fortfarande 2 krokodiler i området, de sa att det skulle dröja en månad, ungefär till mitten av juni innan kanoter var tillåtna. Alternativet var att vandra längs lederna vilket vi inte ville. Innan vi skulle börja jobba så passade vi på att åka ner till mataranka för att få bilen kollad hos en mekaniker som lewis kände, han kunde inte göra så mycket men hällde i en special olja dom kallade för honey och tyckte att vi skulle åka till holden för att få den kopplad till en dator eller ifall någon hade hört det oljudet vi hade.

Efter helgen som inte bjöd på så mycket mer åkte vi 2 mil söder ut till stället där vi för några veckor sedan satte pumpafrön m.m. De sa att det inte hade så mycket jobb åt oss för tillfället men vi lyckades jobba ihop oss en slant. Första dagen när vi var på väg att plocka vattenmeloner så var dom inte riktigt klara, så de två första dagarna fick vi ägna oss åt att plöja åkrar och gödsla dom med varsin traktor och lite annat småjobb på sidan av. På onsdagen blev det att plocka vattenmeloner, jag läste lite i en bok som är skriven av phil o'brien som heter något i stil med "101 adventures that has taken me absolutely nowhere" att plocka vattenmeloner var det sämsta skitjobb han haft av ca 200 genom hans äventyr. Kan hålla med om att jobbet i sig va inte det roligaste eller mest ergonomiska åt ryggen. Robin och jag turades om att köra och stå på släpet för att plocka melonerna från transportbandet och lägga dom ner i behållarna. Det skulle göras försiktigt så de inte gick sönder... John o shaz gick bredvid och plockade melonerna från backen o slängde upp dom på transportbandet. Totalt var vi ut 3 dagar och gjorde detta. Tror melonerna vägde ca 8 kg och en behållare låg på ungefär 600kg.

På onsdag kväll lämnade vi in bilen som holden skulle gå igenom på torsdagen. De ringde upp på torsdagen när vi plockade meloner och gav oss domen, ett vevlager + kopplingen var kasst. Han sa att den kan hålla i 6 dagar eller 6 månader, gick inte att säga.. En reparation skulle gå loss på 5-7000 dollar, så det var ju jätteroligt att höra. Inte en chans i h-vete att vi ska betala dubbla priset än vad vi gett för bilen. Vi satt och funderade på hur vi skulle göra med allt och efter ett par timmars jobb på fredagmorgonen så åkte vi in för att kolla om vi kunde sälja den till skrothandlare, vi kunde ju iallafall få några tusen tillbaka och lägga på en annan bil. Vi åkte runt och tittade i stan efter såna men det slutade med att vi åkte till bilförsäljare för att se om de hade någon bil som skulle passa oss. Andra bilförsäljaren vi åkte till hade en toyota landcruiser 4wd från 70-talet med 50.000 mil på mätaren. Men en annan bil drog mer intresse, en mitsubish challanger 4wd -99 med 19.000 mil. Vi fråga om dom gjorde bytesaffärer och det gjorde dom. En första titt på våran bil (han gick ett varv runt den) så sa han att vi skulle få 2000 dollar i inbyte, så vi blev ju peppade på att göra en affär på det här stället eftersom vi visste att våran bil förr eller senare skulle skära ihop. Vi sa att vi skulle återkomma dagen efter för att bestämma oss men det blev inte så. Däremot prövade vi en 3e bil som var privatägd. Det var en toyota hilux surf 99 (stog det) vi läste på lite om bilen innan sen åkte vi dit för att få oss en provtur. Gubben som ägde bilen hade haft den till sin firma för att skjutsa sina anställda ut till ett jobb i närheten. Han hade ägt bilen i 4 månader bara. Det började med att robin som skulle köra skulle skjuta tillbaka stolen och det gick inte så bra så gubben fick börja skruva under sätet. Vi hade sett bilen innan vi ringde uppställd efter motorvägen och där såg vi massa olja mellan lådan och motorn, det hade han precis tvättat bort och sa att han inte visste något om nåt läckage. Ett däck var sneslitet och vi behövde en ny inställning fram. Han ville ha 10.000 dollar för den bilen...Hmm! Efter provåket kollade så småpratades det och sen kollade vi under huven, där sitter en skylt som säger att bilen är en årsmodell 93. En annan rolig sak är att enligt sidan på internet så tillverkades bara den surf modellen till år 96 så något skumt var det. Vi åkte hem och bestämde oss för att den var borta ur leken.

Vi hade disskuterat hur vi skulle sköta det och det var tidigt vi skulle åka in för att låta bilen stå på en parkering och bli kall igen, för ju varmare motorn var ju mer lät oljudet. Så på måndagsmorgonen åkte vi tillbaka till bilhandlaren för att kolla på bilarna igen och det blev en affär. Robin skötte snacket och fick ner mitsubishin till ett bra pris. Det bästa av allt är att vi fick några hundra dollar mer för våran bil än vad vi köpte den för i melbourne. Säljaren bad oss komma tillbaka om 4 timmar för att hämta bilen då dom skulle registerara den och balansera däcken åt oss. När vi åkte tillbaka så var det inte klart med registreringen för ingen inspektör hade tid eller var där så vi fick återkomma dagen efter.
Dagen efter åkte vi dit till 11 tiden och där stod den klar för att köras iväg. Det som återstod var betalningen och vi var väl lika nervösa ifall de inte ville göra någon mer affär ifall dom hade provkört våran bil som ingenting var helt på.
Det var första gången säljaren skulle ta betalt med kort för kortmaskinen hade kommit dit på fredagen första dagen vi var dit. Det betalades och vi drog hem med en ny bil nöjda som fan!!

Dagen efter fick vi ett samtal av lewisfamiljen, vi hade registrerat bilen på den adressen i mitt namn och polisen hade varit dit och letat efter "two swedish backpackers" hahaha. Det lugnande var att betalningen inte hade gått igenom för robin hade gett dom det australienska kortet där vi inte hade några pengar insatta... Om vi inte varit så ärliga (om vi bortser från bilbytet) så hade vi fått en riktigt billig bil! Det blev ordnat med betalningen och han var glad att vi var ärliga pojkar hur det än var.. så nu har vi en riktigt fin bil som förmodligen ska kunna ta oss fram dit vi vill. Slänger upp en bild på den någon gång snart!


Vi jobbade på och plockade meloner en sista gång den veckan, robin fick börja riva badrummet som vi skulle fixa i ordning och jag skulle lägga ut 39 plastrader med en av ägarna + traktor.. Tråkigaste skitjobbet som fanns iallafall, och det krånglade en hel del kan jag lova. Men klart och gjort så hann vi göra klart det + att riva badrummet. Det fanns tyvärr ingen tid att börja sätta dit nya skivor och kakla m.m för det skulle velas hur dom ville ha det, men det blev rivet innan vi hann lämna stället. Vi erbjöd oss att komma tillbaka om ca 14 dagar för att göra det klart nu när mannen i huset åkte på att göra allt jobb han egentligen inte hade tid med.. så det kändes ju lite dumt.

Nu sitter vi hoss tapps igen och ska försöka hinna med lite äventyr och ridskola. Den 14 juni ska vi ut till ett ställe på vägen mot queensland, till mrs lewis mamma. Där ska vi få vara med om riktig bush-mustering i det vilda och det ska bli riktigt kul och en riktig upplevelse sägs det. Så nu innan vi drar dit lär vi lära oss rida häst bättre så vi kan ta del i det riktiga cowboylivet. Sen ska vi allt försöka få jaga lite med tapp, typ vattenbuffel och vildsvin.. hoppas att det blir något utav det. Imorgon så ska vi jaga in en tjur sen ska tapps hjälpa oss att få testa rida Rodeo! Fränt!

Återkommer med nytt inlägg senare, ursäktar om det tar tid mellan inläggen och att det kan vara lång dryg läsning, men jag matar bara på när jag väl börjar skriva.. :)


Ha de bäst!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0